Månadsarkiv: maj 2015

Vad gör man med alla substantiv? (3)

 

I förra inlägget tog jag upp meningen:

Le problème est l’impossibilité de prévoir l’accouchement.

”Problemet är att det är omöjligt att förutse när nedkomsten blir.”

och föreslog alltså att det sista substantivet, accouchement, översattes med frågebisatsen ”när nedkomsten blir”. Att det blev inledaren  ”när” hänger delvis ihop med verbet, men inte enbart.

För det ska sägas att en fransman nog tycker att det fattas något i ovanstående mening, ett förtydligande substantiv till exempel, och hellre skulle skriva något i stil med:

Le problème est l’impossibilité de prévoir l’heure de l’accouchement.

Det här är en vanligt förekommande struktur, och valet av det här ”extra” substantivet avgör översättningen. Titta här:

Le problème est l’impossibilité de prévoir  le déroulement de l’accouchement.

Vi byter frågeord:

”Problemet är att det är omöjligt att förutse hur nedkomsten blir.”

Andra frågebisatsinledare är ”vem, varför, var”.

 

Vad gör man med alla substantiv? (2)

Vi fortsätter där vi slutade sist, med substantiv och hur man kan göra om dem till satser.  Den första typen var nominella bisatser, när substantivet (nominet) är subjekt, objekt eller predikativ. Nu till en annan typ av substantivomvandling. Se på den här meningen:

Le problème est l’impossibilité de prévoir l’accouchement.

Vi översätter rakt av:

”Problemet är omöjligheten att förutse nedkomsten.”

Stilmässigt häftar en kanslifärgning som inte passar i alla sammanhang vid den här översättningen. Innehållsmässigt är den också lite otillgänglig. Vi börjar med att göra om ”omöjligheten” till en att-sats:

”Problemet är att det är omöjligt …”

och nu är det värsta undanröjt; betydelseinnehållet i substantivet har flyttats till ett adjektiv och vi skulle kunna låta resten stå kvar. Men även det sista substantivet, ”nedkomsten”, går att göra till om till en sats, nämligen en frågebisats:

”… att förutse när nedkomsten blir.

Och jag kan avslöja att många av franskans substantiv i översättningar blir just bisatser inledda med ”när”.

Mer om frågebisatser i nästa inlägg.

 

 

Vad gör man med alla substantiv? (1)

Bland de första man behöver som fransköversättare är knep för att undvika substantivstapling. Grundläggande hantverkskunskap är att kunna omformulera  substantiv som fungerar som subjekt, objekt eller predikativ till nominala bisatser. Vi börjar med dem som kan omformuleras till att-satser.

Som subjekt:

Son silence me tue.

”Att hon är tyst plågar mig.”

Alternativet ”Hennes tystnad plågar mig” är här fullt möjligt, stilnivån blir möjligtvis något högre, men ibland kan man på svensk botten uppleva en besjälning när abstrakta substantiv kombineras med ”handlingskraftiga” verb. Här rör det sig om en etablerad bild som nog kan passera även i vardagsspråket.

Som objekt:

J’aime la lecture en anglais.

”Jag älskar att läsa på engelska.”

Alternativet ”Jag älskar läsning på engelska”,  kan man dock behöva ta till om kontexten är oklar och man inte vet att det just är subjektet som läser.

J’attends le retour d’une vie normale.

”Jag väntar på att att livet ska återgå till det normala .”  

Alternativet ”Jag väntar på en återgång till ett normalt liv” placerar sig i ett aningen högre stilläge, som inte är välkommet i alla texter.

Som predikativ:

Le problème est l’impossibilité de prévoir l’accouchement .

”Problemet är att det inte går att förutsäga nedkomsten .”

En direktöversättning av satsdelarna ”Problemet är omöjligheten att förutsäga nedkomsten” är utesluten i många kontexter.